Ergonomi, av Josephine

I tio dagar ska jag praktisera i en hyfsat liten antikaffär nära Odenplan, antikaffären heter Evensen antik och har fått sitt namn efter ägaren. Företaget har existerat i en ganska lång period, cirka 10 år och hon har i alla fall planerat att ha den kvar tills hon går i pension. Jag tycker att det skulle vara väldigt roligt att ha en affär, antikaffärer är nog en utav branscherna inom butiker som jag gillar mest, eftersom att jag är intresserad utav design och att få skapa.

Arbetsdagarna kan vara väldigt varierande och därför förändras klimatet ganska mycket, från ställe till ställe vi arbetar på. Vi är för det mesta inne, så mycket skyla får man inte smaka på, vilket är positivt. I rummen är det runt 20 grader. Det är väldigt tyst och lungt, det ända som hörs är när vi för ett samtal, antingen med varandra eller med kunderna. Ibland kan hennes hund Morris skälla och några bilar utanför höras lite mer än vanligt, men det är inget man stör sig på.

På ställena vi arbetar på är det en mysig belysning, speciellt i butiken. Det finns både nackdelar och fördelar med det, fördelen är väll att man känner sig mer avslappnad och inte tänker på att andra ser en så klart och tydligt, så att man måste se bra ut. Nackdelen är kanske det att man blir lite för trött ibland, så att man inte tar hand om kunderna lika bra efter en lång period.

Det kan vara ett problem i den lilla butiken när man ska få in alla möbler, man får lyfta många bord som kan vara väldigt tunga, upp och ner, ner och upp. Flera bord måste stå på varandra, annars får de inte plats. Då ska man även vara smidig, (vilket jag inte vet om jag är) så att man inte stöter till saker i ens närhet och något går i kras. Jag tror däremot att de flesta antikaffärerna är ganska små och trivsamma, i alla fall de jag har varit inne i. De kanske har en mindre lokal för att det ska bli just trivsamt? Eller bara för att det blir billigare, annars skulle man vara tvungen att ha mycket mer saker för att det inte skulle se kalt ut.

Man får som sagt bära väldigt mycket, jag hoppas på att det ska ge mig snyggare muskler, men vi får se. Min biceps får jobba mycket när vi t.ex. ska bära ett bord som väger runt 15 kilo. Igår bar vi en glasdusch, gissa om det var tungt. Vi hade såklart monterat ner duschen så att man skulle kunna komma över marken med glasduschen, samt då inte behöva släpa runt den så att det blir repor. Eller plötsligt tappa den för att man inte orkade mer och allt glas skulle gå i spillror. Jag bar först dörren, jag lovar den vägde minst lika mycket som min 12 åriga syster! Eller kanske inte, men nästan. En bärteknik som jag försöker köra med för att det ska gå lättare, är att jag ställer mig brett och sedan böjer på knäna, sen ska man även lyfta med hela kroppen så att man inte förstör ryggen. Det är en negativ sak med sådana jobb, i längden så hjälper det möjligen inte med en bra bärteknik, man får förmodligen ändå en sämre rygg, som jag gärna skulle vilja hålla mig undan från. För vem vill inte hålla sig ung så länge som möjligt? Jag är lite försiktig just med ryggen, för att min farfar skadade sin rygg av sitt arbete och han har alltid problem med den.

Man skulle kunna förbättra arbetsplatsen genom att bl.a. ha mer personal så att man inte får lika mycket tyngd att bära själv, fast det skulle såklart kosta pengar. Man skulle kunna ha en större lokal, så att sakerna inte skulle behöva stå på varandra och man skulle ha det lättare att gå igenom affären med ett bord, utan att man behöver svänga och ställa sig i konstiga positioner som kan skada ens kropp.

I affären är det för det mesta alltid lugnt, kunderna går runt och kollar, kan säga något ord till varandra någon gång, eller fråga om hjälp. Det kan vara någon som hörs lite mer än de andra, men det får man väll stå ut med om man har en affär? Tystnaden gör att det inte blir så mycket stress, de ända gångerna man kan bli lite stressad är när vi har bråttom någonstans. När det t.ex. står någon i Djursholm med ett jättefint bord som de vill sälja och vi samtidigt är på lidingö och målar. Då får vi snabbt som blixten ta av oss målarkläderna, försöka få bort färgen från penseln och sedan köra iväg. Men man måste få lite liv ibland, så att man inte blir uttråkad.

Jag trivs så bra i butiken, det finns bara en anställd och jag har träffat henne vid tidigare tillfällen, så jag kan känna mig trygg och kan även prata på. Hon är väldigt trevlig mot mig och ger mig saker att göra nästan hela tiden, vilket är väldigt skönt, istället för att jag ska få sitta på en stol och bara känna att jag är ivägen. Men hon säger alltid att jag inte behöver göra de sakerna hon ber om, så jag är inte tvungen men jag gör det ändå, för att jag vill.

Att få praoa i en antikaffär, som också har fina möbler och mycket vitt, (inte sådana gamla trämöbler som far och mor föräldrar har) är i sig väldigt stimulerande. Jag tycker nog att det roligaste jag får göra är att måla möbler, det kanske låter lite tråkigt men jag gillar det. Sen blir man så nöjd om det inte ser hemgjort ut, för då kanske man har lyckats. Pricken över it är när någon kommer och köper det tätt inpå, det hände faktiskt mig idag. Jag tycker även att det är kul när man är i affären och ska försöka sälja till kunderna, då får man gå runt i affären och t.ex. leta efter en spegel som är runt 30 cm hög och 20 cm bred. Det är ännu roligare om kunderna gillar det man har plockat fram och kanske till och med köper det. Nackdelen att vara i en affär, nu när man inte är myndig, är att man inte får stå i kassan. Men vem vet? Jag kanske kan få ett extra jobb där som pluggande student, då skulle jag allt få stå i kassan!